Sex månader

Ett halvår har gått sedan du kom till oss. Jag kan fortfarande känna hur hjärtat liksom hoppar över ett slag när jag inser med full kraft att du finns på riktigt. Att du inte bara är något som min livliga fantasi har ljugit ihop. När du skrattar och ler mot mig tänker jag att jag måste ha varit en alldeles otroligt fin person i ett tidigare liv för att få bli belönad så i detta.
2014-06-29
När dina stora blå ögon är fokuserade på mina fingrar, en leksak eller bara en kökshanduk, din panna är tydligt koncentrerad och dina läppar formar ordlöst en tanke. Då blir jag så förundrad och imponerad av livet. Av nyfikenheten som bor i dig. Att du tycker att nästan allt är spännande, nytt och roligt. (Ja, kanske inte ljudet från den nya mixern då…) Tänk vad underbart ljuvligt det måste få vara att upptäcka världen för första gången. Hur det kittlar i nacken när någon pussar där, den lite syrliga smaken av apelsinjuice på tungan, att få komma upp ur badet och mysa i en fluffig handduk. Och sedan, när saker och ting börjar bli bekant, kunna se fram emot dem. Veta att strax, alldeles strax, kommer det pirra till i kroppen för att någon blåser pruttljud på din mage. Att kunna förutse den känslan, se fram emot den och nästan hålla andan av förväntning inför det som komma skall. Tänk vad häftigt.
2014-06-29
Allt känns så mäktigt. Ibland är det de små sakerna som plötsligt gör mig påmind om hur lyckligt lottad jag är. Och ibland är det de stora. Ingenting är förutsägbart, tråkigt eller tröttsamt med dig. Till och med de nätter då jag kan räkna de sammanlagda timmarna sömn på en hand så finns det alltid ljusglimtar så bländande vackra att de suddar ut även de mörkaste ringarna under ögonen. (Och dessutom börjar jag bli ganska bra på photoshop.)
2014-06-29
Jag älskar dig villkorslöst.

Annonser

Jordglobar, luftballonger och pappersdjur

Jag har lite pysselabstinens just nu. Vill testa en massa saker som jag hittat på pinterest, men det blir liksom aldrig av. Dels känns det som att det är ett sådant stort projekt att plocka fram pysselsakerna när vi redan har ungefär tusen saker överallt. Och sedan är det ju en liten herre som ibland sover 50 min för att sedan sova 16, för att sedan smacka in ett 1,5h pass. Väldigt oförutsägbart med andra ord. Jag tänker mig dock att situationen kommer att vara helt annorlunda när vi flyttar till huset. Men i väntan på det pinnar jag idéer på pinterest och pysslar lite smått. Det är tur att vi har missat så många födelsedagar så att jag i alla fall får slå in lite paket nu.
Midsommar 2014

foto: Jag (det är alltså det knappt synliga armbandet som Kristoffer har på sig som jag har klurat ihop)
        Mina Brinkey
        Make and Create

TBT 26 juni 2012

För exakt två år sedan kom Josse och Nico på besök till Göteborg och vi gick på Universeum tillsammans. Hett tips till den som har ett barn som äääääälsskar fiskar. Vi sprang omkring och kollade på både stora och små. Jag tycker verkligen att det är fantastiskt skoj att få upptäcka saker tillsammans med barn för de har liksom en förmåga att öppna upp ögenen på en. Vardagliga saker kan bli otroligt spännande och saker som är tänkt att vara spektakulära blir en axelryckning.
Josse och Nico i Gbg
(Gud vad jag saknar långt hår förresten. Så himla nedslående att tänka på att det kommer dröja flera år innan det växer ut igen. Suck)

P.s nu tror jag att jag har lekt färdigt med blogghuvuet på ett tag D.s

Nej, den är jättebesprutad

Är det här mango eller papaya? frågar killen i kassan
Mango, svarar jag.
Är den ekologiskt? frågar killen efter att snabbt ha granskat resten av mina (nästan uteslutande ekologiska) varor
Nej jag hittade ingen ekologisk.
Kille i kassan letar efter koden för att slå in varan
Den är från Pakistan, säger jag i ett försök att vara hjälpsam (kanske hittar han koden enklare om han vet vilket land den är från tänker jag).
Thaimango?
Ja
Är den ekologisk? undrar jag hoppfullt.
Nej, den är jättebesprutad, svarar killen i kassan.

Eh, jaha, det känns ju sådär…

Mer om mat

Jag tänker mycket på mat just nu. Det är visserligen lite bittert i sig eftersom jag fortfarande har ont i halsen och känner mig kass i kroppen, så det är ju liksom inte som att jag uppskattar att äta mat just nu. Men men. Här kommer i alla fall en liten snutt om mitt matfilosoferande.

Jag har alltid tänkt mig att jag vill vara ett föredöme i matväg för mina barn. På samma sätt som jag tycker att mina föräldrar var ett föredöme för mig. När jag växte upp åt vi naturligtvis mycket vilt, eftersom pappa alltid jagat. Älg, rådjur och hare blev det mycket av. När vi åt fisk var det ofta/ibland sådan som vi fångat själv (åtminstone den varma årstiden). Och på sommaren plockade vi sallad från landet. Äta på McDonalds fanns typ inte på kartan heller. Men det var inte bara det att vi åt (upplever jag det som) hälsosam mat. Jag tycker också att vi åt ganska varierat. Just den där variationen och ”du behöver inte gilla det men du behöver i alla fall smaka”-mentaliteten är något som jag vill föra vidare. Samtidigt känner jag tat det är viktigt att visa att mat inte bara ska vara mättande. Det ska ju vara kul också.

Idag har jag dessutom spanat lite på raw food recept. Tycker att det verkar ganska spännande även om jag på intet sätt skulle vilja gå över helt till det. Jag är på tok för glad i mycket som är upphettat och/eller som innehåller massa kött eller annan processad råvara. Men det ena utesluter ju inte det andra. (Tycker jag i alla fall)



        Rawmazing
        Rawmazing

Somna utan gråt

Vi har ju som bekant haft lite svårigheter med att få Aaron att somna på egen hand igen. Sedan den 18 maj ammas eller vaggas han i selen när det är dags att sova. Han somnar också oftast när han åker vagn eller bil men det gör vi ju inte direkt flera gånger per dag. Jag hoppades ganska länge att det bara var ett utvecklingssprång som satte käppar i hjulet och att vi snart skulle komma tillbaka till våra supermegabra insomningsrutiner. Men icke. Istället har jag fått börja förlika mig med tanken att ”med små barn kan du inte gå bakåt, bara framåt i utvecklingen”. Dvs det är dags att glömma hur det har varit och börja arbeta lite mer aktivt med problemlösning för vår framtida sömn. Därför har jag beställt, fått hem Elizabeth Pantleys Somna utan gråt och läst ut den (ja, jo jag hoppade över ganska många sidor, men ändå). Jag tycker faktiskt att den verkar lovande. Så fort vi alla (eller åtminstone Aaron och jag) känner oss lite bättre tänkte jag därför introducera den i vår vardag. Det är ingen quick fix utan förhoppningsvis en lite mer långsiktig lösning som gör oss alla en smula lugnare. Redan nu kan jag väl i och för sig känna att vår brist på rutiner förmodligen är det störta hindret att överbygga.

Fortsättning följer…

Nya matvanor

Vår älskade lilla unge blir snart 6 månader gammal. Det betyder att det är fritt fram att börja introducera honom för lite andra smaker än bara bröstmjölk. Kristoffer som så klart inte har den mysiga matstunden tillsammans med Aaron som jag har när vi ammar, har gått och längtat länge efter den här tiden. Tiden då vi, Aaron och allt annat kommer att bli nerkladdade med puréer och gröter av alla möjliga slag. Jag kan dock själv inte säga att jag varit direkt entusiastisk över tanken på annan mat än just bröstmjölk till Aaron. Jag älskar ju att amma och själviskt nog vill jag inte att någon vanlig mat ska konkurrera ut mig och mina bröst. Men. Så hittade jag den här fantastiska matbloggen. Full med massa härliga recept till de allra minsta. Smakfullt (hehe – göteborgshumor) fotat och beskrivet. Och med fokus på ekologiska produkter. I love it!  Fast till en början har vi valt att göra det ganska lätt för oss och köpt färdiga puréer och vanlig pulvergröt som nu faktiskt har ingått i Aarons dagliga kost sedan några veckor tillbaka för att han ska öka lite bättre i vikt. Men allt eftersom vi ökar på portionerna känner jag mig mer och mer manad att göra egen barnmat till honom. Så snart känner jag att det är dags att pröva på det där grötreceptet. Nu gäller det bara att hitta paltbröd. Undrar var i hela världen jag ska få tag i det….