Snart midsommar!

Hurra för midsommar! Kan vara en av de bästa ”högtiderna” som vi firar i Sverige i min mening. Midsommar är liksom så där härligt förutsägbart men samtidigt ganska oförutsägbart. De senaste åren har jag och Kristoffer firat midsommar med både släkt och vänner. Och alltid bestämt oss i sista sekund såklart. Jag gissar att vi därför kanske inte är de bästa gästerna men folk verkar ha kort minne eftersom de bjuder in oss igen och igen. Ingen är mer tacksam än jag. För mig betyder nämligen midsommar blommor i mängder, gummistövlar, en och annan snaps, massor av skönsång, dans runt en mer eller mindre tjusig lövad stång och, kanske viktigast av allt, en gäng fina människor.
midsommar2007midsommar2008midsommar2009år 2010-73år 2011-144Midsommar 2012midsommar2013
När jag var liten firade vi (nästan) alltid midsommar i Revesjö. På dagen åkte vi alla iväg för att hämta blommor (barn och ”fruntimmer” gissar jag) och ”hugga” björkris (”gubbarna”) till midsommarstången. Och jag minns det som att vi var riktigt många. Flera familjer från varje stuga. Stången kläddes och restes, mammorna eller mor- och farmödrarna gjorde kransar till barnen och sedan hade alla med sig mat till den gemensamma festplatsen. Vi åt och drack och sjöng av hjärtans fröjd. Och såklart blev det en massa dans runt midsommarstången. Jag vill minnas att jag tyckte att det var bäst när farfar var Björnen i Björnen sover eftersom han kunde låta sådär läskigt så att det kittlade i magen av förväntan. Vi gjorde tipspromenad och fina priser delades ut efteråt. De vuxna, far- och morföräldrarna tror jag, arrangerade en superavancerad godisjakt i skogen. Jag minns att någon brukade gömma sig och skrämma oss så det var med skräckblandad förtjusning vi barn var ute på den där godisjakten. Jag vet ju att det troligen inte kommer bli samma sak för Aaron men jag hoppas att vi kan skapa fina minnen åt honom också. Oavsett var och med vilka vi firar.

Och i år har vi tänkt fira midsommar i Revesjö men just nu ligger hela familjen hemma och är allmänt krassliga. Hosta och ont i halsen. Jag bälgar i mig varm dryck efter att ha varit hos läkaren och konstaterat att nej det är inte halsfluss, och nej som ammande finns det ingen hostmedicin som rekommenderas. (Hur jävla svårt kan det vara att ta fram en  medicin som inte förs över till bebisen via bröstmjölken, eller moderkakan för den delen, förresten?) Jag fick förresten rådet att försöka att inte prata så mycket också för att hostan ska försvinna. Så det blir nog inte så mycket midsommarsånger för mig del i år ändå…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s