Tipstisdag

Någon gång för länge sedan hade jag en idé om att jag skulle blogga baserat på olika teman varje dag. Jag kom dock inte riktigt på exakt vilket tema varje dag skulle ha så det rann liksom ut i sanden. Men några saker kom jag i alla fall på. Måndag skulle vara ”medveten måndag” och skulle handla om hållbarhet. Torsdag skulle naturligtvis vara #tbt med tillbakablickar. Och tisdag skulle vara tips-tisdag. Därför tänkte jag, eftersom det är tisdag idag, tipsa om det fantastiska instagramkontot ”Loveyourlines”  som jag hittade när jag surfade på tåget till jobbet idag. Det finns så många vackra historier som människor delar med sig.

Just den här delningen gav mig en stor klump i halsen samtidigt som en våg av tacksamhet sköljde över hjärtat. 

Annonser

Helgen som gick

Nu i helgen hade vi fullt upp med trädgårdsarbete. Vi byggde egna odlingslådor och grävde upp gräsmattan där vi ska ha trädgårdslandet. Mycket jobb och det känns ju i ryggen att vi inte direkt är tjugo längre. Men jäklar vad bra det kommer att bli! Jag är så himla peppad inför odlingssäsongen och idag när det började regna tänkte jag direkt att det är perfekt för gräsmattan som vi har hunnit gödsla lite på redan.
20150412-IMG_0483
Vi laddade upp med ordentlig frukost och sedan var vi ute nästan hela tiden. I alla fall på lördagen då det var någon form av värmerekord.
20150412-IMG_0477
Aaron hjälpte så klart till en massa när vi skulle borra och testa att lägga i och ur saker ur ramarna till odlingslådorna.
Skruva skruva
Skruva skruva
Och så hann vi förstås med en massa bus också.
20150412-IMG_0485
20150412-IMG_0488

Trädgården i SketchUp

Är det bara vi som använder SketchUp för att planera trädgården och eventuella framtida byggnationer? Så här långt har vi hunnit än så länge i alla fall. Det tar sig 🙂 Ser mycket proffsigt ut om jag får säga det själv. Hur slutresultatet blir är ju dock en annan femma…


Jag ägnar just nu dagarna åt gröna drömmar och tjatar hål i huvudet på alla mina kollegor som har någon form av trädgårdsintresse eller erfarenhet av trädgård. Mina listor och idéer är många och helst skulle jag ju så klart vilja sätta igång direkt med att plantera. Det är dock fortfarande en del väsentliga saker som saknas. Idag när jag var hemma och VABade kom jag på att jag verkligen borde förså tomaterna. Jag tog fram jord och trädgårdshandskar och skulle just börja vika några odlingskrukor av tidningspapper när jag insåg att jag precis kört alla tidningar till återvinningen. Sedan kom jag på att jag inte heller köpt några tomatfrön… 

Jaja. Sa jag att jag ritat upp det tilltänkt trädgårdslandet i SketchUp? Jo jag gjorde visst det…

Linas träning

Vad är det sista ni skulle tänka er om mig? Just det. Det skulle handla om träning. Men tillåt mig att  ”blow your mind” för igår var jag ute och joggade för första gången sedan jag fick Aaron. 17min och 43 sekunder sprang jag exakt vilket betyder ungefär två kilometer tror jag. (Jag hann inte ladda ner runkeeper så jag vet inte säkert.) Alltså jag tror inte riktigt att jag kan förklara hur otroligt stolt jag är över mig själv. Medan jag joggade på i mitt sakta mak tänkte jag att oavsett hur det här går så har jag ändå vunnit på något sätt eftersom jag kom ut. När jag kom tillbaka var jag helt endorfinhög och bestämde mig för att YouTuba pilates beginner och började på ett 28 minuters program. Jag fick ge upp efter 9 minuter dock och idag känner jag av både ben och mage. That’s how otränad jag är. Just nu i alla fall. Men snart. Oj oj oj. Snart kommer jag springa mina fem kilometer på 17.43 och sedan köra ett 28min pilates-pass utan så mycket som en suck. Det ni!

Årets första sy-projekt

Förra söndagen gjorde jag klart årets första sy-projekt. Jag har gått och funderat länge på att plocka fram min orangea skönhet men det verkar som att tiden alltid fattats. I förrförra veckan var Aaron (och jag) magsjuk(a) och sedan VABade jag så då tänkte jag att jag skulle passa på medan Aaron sov på middag, men det funderade helt enkelt inte. Men det spelar ju ingen roll för tillslut blev jag som sagt klar.
20150327-IMG_9939

Två 50×50 (typ) kuddar med tyg från Afro Art lyckades jag tråckla ihop. Jag tänker inte på något sätt visa någon form av DIY-manual eftersom jag är rätt säker på att ingen sylärare skulle godkänna min teknik. (Föreställ er lösa trådar överallt och en approach som går ut på att köra i noll eller 110) Men det gör ju inte heller så mycket så länge kuddarna funkar och sitter ihop tycker jag.

20150327-IMG_9943

Eftersom det blev en del tyg över från kuddarna testade jag även att göra en liten dregglis. Det gick väl som väntat med den. Jag fick klippa upp det jag börjat med tre gånger innan jag gjorde rätt och den blev ganska taight och en aning frasig (eftersom jag bara har en vanlig symaskin och inte någon med ocerheadlock) (eller vad det nu heter…) (jag är inte så haj på alla sytermer som ni kanske förstår…). Men oj vad stolt jag var över mig själv. Min allra första dregglis! Jag var tvungen att skicka en bild till min kompis Anki (som är cirka världsbäst på att sy) för att berätta det. För då visste jag att jag skulle få en stor tumme upp tillbaka. Mycket riktigt 🙂

sy-projekt

Nu känns det definitivt som att jag fått blodad tand och jag började direkt fundera över vad jag skulle kunna åta mig för stort nytt projekt. Barnkläder, ett leksakstält, pennkjolar eller gardiner – inget känns för svårt eller stort. Sedan mins jag lapptäcket som jag började på för x antal år sedan som fortfarande ligger ofärdigt i en undangömd låda… En liten röst inombords säger att jag förmodligen borde ta i tu med det före jag påbörjar något nytt extravagant projekt…

Goliat

För några veckor sedan såg jag en fantastiskt vacker dokumentär, eller ett porträtt kanske jag ska skriva, om Laleh. Det kändes som att jag satt hela programmet med en gråten i halsen. Fast på ett fint sätt. Den rörde om någonting inne i mig och tillslut mynnade det ut i det här. En film. Om Aaron. Såklart. En film om Aaron till tonerna av Lalehs vackra goliat.

https://player.vimeo.com/video/124237359
Goliat from Lina Ekholm on Vimeo.

Munsår

Igår fick Aaron munsår. Jag mår skitsåligt för det. För jag fattar ju att det med största sannolikhet är jag som bär skulden till att han fått det. På samma sätt som mina föräldrar bär skuld till att jag fått munsår. Jag vet att det är löjligt att jag blir ledsen för det men det känns på något sätt som att jag påskyndat processen med att bryta ner hans oskuldsfulla värld. Det spelar ingen roll att jag vet att det är så vanligt som att 3/5 vuxna bär på munsårsviruset (även om mindre än hälften av dem uppvisar symtom). Det är ju ändå mitt fel. Så vad skulle jag gjort för att undvika det här? Ja t.ex. 

– aldrig pussa Aaron på munnen
– aldrig dela bestick med Aaron
– aldrig smaka på något (typ välling för att avgöra temperatur) och sedan låta Aaron smaka
Suck. Stackars liten.