Hej på er. Idag bjuder jag på ett spretigt inlägg av fint och sorgligt som trängs i kroppen på mig (tillsammans med en begynnande träningsvärk i magen efter gårdagens TRX-pass. Så fick jag sagt det också).
Jag vill tipsa om en kul filmblogg. Min kollega Martin älskar nämligen film. Och han älskar Göteborgs filmfestival. Därför har han bloggat om de filmer han sett på GIFF i år. Han skriver underhållande och snyggt på engelska om det. Läs vetja! (Det går också bra att dyka in i hans arkiv och läsa recensioner från tidigare år om du har tid över)
Jag är ovanligt trött idag. Märtha var vaken och extremt ledsen mellan 22.15-02.00 i natt. Hon grät och spände hela kroppen och kunde inte alls sova längre. Vet inte alls vad det kan ha berott på. Vi undrar om det kan vara något i sviterna av vattkopporna. Jag tror hon skrämde Aaron ganska mycket och för väckte honom så att Kristoffer fick krypa ner med honom i hans lilla 90-säng (120 lång) tills han sov.
Men jag är också lite mer ödmjuk inför livet just nu. För jag känner mig så obeskrivligt ledsen (och tacksam) efter att ha läst att Elsa Billgren behövt operera bort sin livmoder efter beskedet från ett cellprov. Jag vet inte varför det här berörde mig så mycket men grep tag om mig och skakade mig hårt. Många gånger kanske bloggvärlden ter sig plastig, glättig och rosenskimrande. Eller som i mitt fall – spretig och taffligt trevande. Men under allt det finns verkliga människor. Med verkliga levnadsöden, grusade drömmar och äkta kärlek.
Läs något fint, krama någon ni älskar och njut av helgen.
Åh, började gråta (igen) av dina sista ord. Fy sjutton vad skört livet är ändå.
GillaGilla
❤
Ja livet är verkligen skört. Och oförutsägbart
GillaGilla