INSKOLNING AVKLARAD

Mina blogginlägg tenderar att produceras mycket ojämt just nu. Det beror på att jag har ofantligt mycket att göra på jobbet och att vi dessutom är sjuka hela familjen. Vissa kväller kommer jag hem, lyssnar på barnagnäll i två timmar, nattar, och får sedan natta om Märtha mellan typ 20-22. Därefter är huvudet och kroppen ganska mör och kreativiteten tämligen död.
20170408-IMG_6293 Men. Hur kul är det att lyssna på ursäkter egentligen? Nä, just det. Inte speciellt intressant. Jag har ju egentligen en massa saker jag skulle kunna skriva om. Typ som att vi har skolat in Märtha på ett familjedaghem i Älvängen nu. Så planen är att Kristoffer är föräldraledig måndag-tisdag och jag varannan fredag, övriga tider blir det jobb+förskola. Känns som ett ganska okej upplägg. Jag är inte direkt sugen på att behöva köra 12km fram och tillbaka mellan förskolan och familjedaghemmet, men det är ju en lösning som vi tror kan funka fram till sommaren ändå. Sedan räknar vi kallt med att få plats på Aarons förskola i augusti. Vi prövar oss fram helt enkelt. 20170408-IMG_6235
Och märker vi att det inte alls går så kanske vi tar kontakt med någon privat barnpassnings/aupair/nanny-firma istället. Men det är verkligen en plan-B, kanske till och med plan-C…
20170408-IMG_6285
Kristoffer har kört hela inskolningen med Märtha och hon verkar vara totalt orädd. Promenerar rätt in och verkar inte uttrycka någon form av saknad. Än i alla fall. Vår lilla tuffing. Tänk att jag redan nu tänker på henne som en helt självständig och kapabel individ. Jag ser framför mig hur hon är en sådan som inte backar. En sådan som står upp för sin storebror och sina vänner även om det är lite läskigt. Älskade lilla Märttis.

STÖRST AV ALLT

Häromdagen somnade du med handen i min medan jag sjöng för dig.
20170408-IMG_6267
Tänk att det var just du som valde att komma till oss. Av alla människor på jorden nu, i historien och i framtiden log lyckan just åt oss. Det griper tag om mig ibland och jag hissnar. Vad vore jag utan dig?

AARON 3 ÅR 3 MÅNADER

Aaron min skatt. Mitt älskade lilla barn. Det var länge sedan jag skrev en uppdatering om dig och vem du är nu. Inte så konstigt förstås eftersom förändringar sker lite långsammare nu. Men ändå. Tänker att det inte är mer än rätt att jag skriver några ord om dig också eftersom jag nyss skrivit om Märtha.
20170330-IMG_6203 Vem är då Aaron som 3åring. Well. Du är en glad och känslig person. Du älskar fortfarande att läsa böcker och kan sitta långa stunder själv och läsa om inte jag eller Kristoffer har tid att läsa. Färgen grönt är din älsklingsfärg och det har gått lite över styr. En dag på förskolan vägrade du tex att äta fruksalladen som serverades eftersom du inte fick en grön tallrik… Jepp. 20170330-IMG_6209
Du har bestämda åsikter om vilka kläder du ska ha på dig. Ofta blir det långt i från det lite mer dämpade och sobra valet jag skulle gjort. Istället är det färgglada djur och spännande maskiner som gäller. Tjocka tröjor är inget som faller dig i smaken vilket är synd med tanke på den skatt av stickade tröjor som din farmor förser dig med.
20170325-IMG_6074 De där bestämda åsikterna gäller ju tyvärr mat också. Du vill på inget sätt äta mat som liknar grytor/gratäng utan det ska vara lite med cleant och uppdelat. Ibland kan du också få för dig att du inte gillar något (som vi vet att du ätit bara någon vecka tidigare) och tokvägra att äta det. Suck. Men det går väl över det också så jag försöker tat inte tänka så mycket på det. 20170330-IMG_6178
Du tycker att Märtha är rolig. Och jobbig så klart. Hey, hon är ju din lillasyster. Det är liksom hennes jobb att vara en pain in the butt ibland. Du kallar henne Märttis och älskar att leka jag-lekar med henne. Det är helt fantastiskt att se hur fint ni kan leka tillsammans. Eller när ni kramar och pussar varandra så där okonstlat och hjärtligt som bara barn kan. Du kan säga saker som skvallrar om din omtänksamhet kring henne. Eller så använder du henne som svepsjäl. Att det är hon som kommer bli rädd för något när det kanske är du själv som tycker att det är otäckt.
20170224-IMG_5499
Vi pratar mycket om siffror och bokstäver och jag tycker att det är så spännande att tänka på att vi har hela din skoltid fram oss. Jag ser hur vi kommer sitta med läxor och öva geografi, matte, svenska och allt annat viktigt tillsammans.
20170219-IMG_5336
Jag älskar att få vara tillsammans med dig och du har så många fina, roliga och kloka saker för dig som får det att värka i hjärtat på mig av kärlek.

KÄMPA LINA

När Märtha var alldeles ny kom en rädsla smygande inom mig att jag höll på att tappa kontakten med Aaron. Mitt älskade lilla barn. Det kändes som att jag plötsligt inte kände honom längre för han blev så stor och som en annan person. Nu har det gått mer än ett år och de där rädslorna har till viss del besannats. Visst låter det hemskt. Men så är det. Jag känner i hela kroppen att jag inte kan ägna all min uppmärksamhet åt honom. Jag förstår honom inte lika väl som innan. Men jag är glad att vi nu börjat simma igen. Så att vi får den tiden tillsammans. Bara han och jag.

Han kommer alltid att vara den som öppnade mina ögon och visade mig hur mäktig och himlastormande en kärlek kan vara. Han kommer alltid att vara den första personen som tanken på att förlora gör att det knyter sig i bröstet på mig och jag på allvar funderar på om jag skulle klara att leva utan eller om jag helt enkelt skulle dö av ett brustet hjärta för. Med honom har allt varit så stort och omtumlande. Så många första gången. Så många nya situationer som skakar om kroppen.

Men nu känner jag mig också mer hoppfull. Jag förstår att jag kanske måste kämpa på ett annat sätt. Kämpa för att hitta ett sätt att vara både Aarons och Märthas ljudligaste hejarklack. Kämpa för att båda ska känna att jag alltid finns där för dem. Kämpa för att banden mellan mig och båda mina barn ska vara det starkaste som finns. Och den känslan gör mig inte ett dugg rädd. Den gör mig beslutsam och målmedveten och den fyller mig med tacksamhet över det jag har.
Linas 30årsdag
20170302-IMG_5614
20170316-IMG_5710

MINA BARN I KONTRAST

När du försöker göra ett blogg-snyggt stilleben men har en klåfingrig snart-ettåring som hjälpreda.
20170219-IMG_5267 När du säger till ovan nämnda hjälpreda att hon inte får ha mobilen. 20170219-IMG_5273
Jepp.
20170219-IMG_5274 Men hur hon ändå är världens sötaste lilla skitonge.20170219-IMG_5292
Precis som sin storebror.
20170219-IMG_5338
Kärlek
20170219-IMG_5336

AARON 3 ÅR

Älskade Aaron. Jag kan inte förstå att du blir tre år idag. Du är en så självklar del av mitt liv att jag ibland har svårt att minnas hur det var före du fanns. När du kom öppnade du mitt hjärta på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt. Den himlastormande kärlek jag känner för dig är något som jag bara snuddat vid tidigare. Jag älskar dig. Jag älskar dig mer än du någonsin kan förstå.

Igår låg vi och tittade på bilder från när du var bebis och pratade om hur du låg i min mage. Du gömde dig under min tröja och lekte att du var i min mage igen. Jag önskade att jag kunde stanna tiden och att du alltid skulle få förbli min lilla bebis. Men samtidigt är jag så nyfiken på vad livet har förberett för dig. Jag hoppas att jag alltid ska få sitta här på första parkett. Jag hoppas att jag alltid ska få heja på dig, stötta dig och älska dig.

Min fina underbara unge.

Grattis på födelsedagen