MATEKONOMI

Jag har ju sagt att jag vill få en bättre förståelse för våra utgifter. Och nu har jag gjort en djupdykning i våra matkostnader. Jag började med att ladda ner Tink eftersom Elsa gjort reklam för det. Insåg dock direkt att eftersom vi handlar allt gemensamt (som mat) på mastercardet så kan jag inte bryta ner den kostnaden utan måste kolla på räkningen från mastercardet. Så, då gjorde jag det. Och eftersom excel är min vän så gick det ganska snabbt dessutom. Inte lika snabbt som en app, men tillräckligt för min uppgift.
20170210-IMG_5222
Graze
Det diffar ju lite från månad till månad så jag beräknade ett medelvärde. För att detta medelvärde ska betyda något bestämde jag mig för att jämföra det med konsumentverkets normalkostnader. I våra matkostnader ligger allt vi köper från typ ICA, vilket inte alltid är mat utan  även saker som blöjor, schampo, strandtennis, rengöringsmedel etc eftersom vi oftast handlar sådant i mataffären. Så det blir inte en helt rättvis jämförelse, men typ.

Enligt konsumentverket ser normalkostnaden (med ett lågt och ett högt värde i tabellen) som är aktuell för vår familj ut så här:

1 vuxen 1630 2110
barn 1 år 560 750
barn 2-5 år 750 980
summa (2 vuxna+2 barn) 4570 5950

Så vad blev då utfallet för vår familj. Well. Vi spenderar ca 8700kr på mat varje månad. Utav detta står livsmedel för ca 6700kr och restaurang för ca 2000. (Obs – detta gäller våra gemensamma kostnader. Jag och Kristoffer försöker ju ha med oss matlåda men de gångerna vi inte har det betalar vi för maten från våra egna ”fickpengar”.) Inte så tokigt ändå. Visst, de gånger den gånger vi lägger närmare 10000 på mat känns det tungt men det känns desto bättre när vi ligger strax över 6000. Vi har dock aldrig varit i närheten av 4570kr så helt rimligt är det ju inte. Det finns ju utan tvekan utrymme att förbättra sig här. Ändå fint att tänka på.
tomatbonanza tomatbonanza

EN EGEN KOMPASS

Jag fick en kommentar om att jag inte borde bekymra sig mycket över vad andra gör och jag kan inte riktigt sluta tänka på det. Varför ska jag inte bry mig liksom? Jag tror nämligen att det är de där gångerna då jag funderar över vad andra gör som leder till att jag försöker sätta mig in i hur de tänker och varför de gör vissa val som också göra att jag får en bättre förståelse för människor runt omkring.

I vissa avseenden har jag alltid känt mig så distanserad från människor och ibland slår det mig. Inte så ofta nu längre som när jag var barn och levde i min egen lilla bubbla, men ibland kommer de där känslorna tillbaka. Och därför tycker jag att det är viktigt att bry sig om vad andra gör. Bland annat.

För mig rör det sig sig om något som har med naturen att göra eller en tillspetsad kompass över vad som jag anser vara rätt och fel. Just den här egenskapen tror jag inte på något sätt är unikt för mig. Jag är till och med övertygad om att alla människor har en egen kompass som de använder för att ta riktning i livet med. Skillnaden är skalan och vad vi värdesätter. Det är lite som den här tweeten (spoiler alert!), fast med andra förutsättningar:

Skärmavbild 2017-08-14 kl. 10.57.39
källa: ”WHAT KIND OF MESSED UP SHOW IS THIS?”

Ja, ni fattar? Eller nej, varför skulle ni fatta det här. It doesn’t make any sense! Herregud. Snacka virrig text. Så här då – alla har vi en egen kompass. Min är fokuserad mest kring saker som rör miljön/klimatet/slöseri/människors välmående och lite andra grejer som jag intek ommer på nu. Inte unikt på något sätt, så låt mig ge några exempel för att visa på bredden i den här skalan.

  • Jag blir på  skitdåligt humör om jag hör att folk kör omkring med tomma takboxar på bilen.
  • Jag vill absolut inte behöva döda en spindel men har inga problem med att klippa sönder hundratals mödarsniglar.
  • Jag blir förbannad när jag ser bilder på folk som gått in på ett blommande rapsfält bara för att få till en bra bild utan en tanke på konsekvenserna för bonden
  • Jag får ångest av tanken på icke bakåtvända bilbarnstolar för barn under 4 år

Ibland vågar jag uttala min oro högt. Ibland håller jag käften. Trots att det bubblar inom mig. Så där. Varsågod att infoga valfri slutkläm för att knyta ihop den här säcken med meningslöst jidder.

OM ATT TACKA NEJ TILL ETT RENOVERINGSOBJEKT

Den här första veckan efter semestern har vi varit med i en budgivning på ett 70-tals hus i Kungsbacka. Jag tror vi hade kunnat vinna den om vi inte tillslut hade förbättrat våra kalkyler och insett att ja, vi kanske har råd att köpa huset, men vi har inte råd att göra alla de renoveringar som vi tror krävs. Eller vi kanske hade kunnat göra dem, men till vilket (emotionellt) pris? Det har varit otroligt påfrestande rent psykiskt. Men nu, när vi valt att dra oss ur så känns det så jäkla skönt. Det var som att vi direkt efteråt fick en energiboost till att fundera över de förbättringar som vi ska göra med huset här. Inga stora saker, men lite smått och gott helt enkelt. Som det alltid är med hus. Jag är så himla glad för att vi hittade det där huset, gick på visning och på att vi började räkna på det. Det har nämligen gjort att vi smalnat av vad vi söker efter i vårt nästa hus och hur stora ekonomiska resurser vi har att jobba med.

Dessutom har den här processen lett till att vill försöka förstå vår ekonomi. Något som jag tycker är skitsvårt. Jag har tänkt på det länge men inte riktigt haft orken att börja. För i vilken ska jag börja när all info jag får ändå rinner av mig som vattnet på en gås? Det är som att allt vad siffror, avtal, skatter osv heter inte fastnar i min skalle. Jag kan t.ex inte berätta hur mycket pengar jag tjänar utan att titta på min lönespecifikation. Jag har absolut ingen susning om vad vi läger på mat, kläder, försäkringar, bilen, el, vatten etc varje månad. Jag vet inte det här TROTS att jag varje månad kan se våra räkningar och hur pengarna dras. Som någon form av grav ekonomi-demens.

Men. Det ska det alltså bli ändring på. Steg 1 är att förstå alla fasta kostnader vi har. Steg 2 är att börja bli mer förutseende om vilka kommande utgifter utöver det vanliga som kommer. Och steg 3 blir kanske att försöka se var vi kan spara in pengar.

20170728-IMG_8718
Märtha är skeptiskt till min relation till ekonomi och tycker att jag borde kamma till mig. Antar jag att hon tänker. Who knows liksom.

 

INREDNING OCH DÅLIGT SAMVETE OCH KÖPA-HUS-STRATEGIER

Mina tankar kretsar kring inredning. Jag hänger på pinterest och  pinnar för fullt. Jag läser artiklar om att renovera 70-talshus och scrollar igenom forum över kostnader på dränering, sanering, fasadbyten och gud vet vad. Däremellan stannar jag upp och våndas över att jag är en egoistisk person som vill dra bort Aaron och Märtha från deras trygga tillvaro på förskolan. Herregud liksom. Hur kan jag ens tänka tanken på att skola in Märtha på förskola nummer TRE inom loppet av ETT år? Jag måste vara dum i huvudet på riktigt. Sedan förtränger jag mitt dåliga samvete och trillar in på sidor som Hur vinner jag budgivningen och slutpriser på booli. Knäppt. Och då har vi inte ens köpt något nytt hus. Undrar hur det ska gå den dagen vi faktiskt gör det på riktigt…

I like the way this home office is organized and decorated: clipboards on the wall are functional and convenient for the most important projects to stay always before the eyes.
Bildkälla
'Kētos' print in the beautiful kids room of talented @emsloo #cocolapine
Bildkälla
071abb200862f69b9d1a17df82f95737.jpg 1,200×1,800 pixels
Klicka här för bildkälla

ARKIV TILL HÖGER

Jag har gjort en liten förbättring – hoppas jag – på bloggen. Det finns numera ett arkiv att söka i. På min gamla blogg hade jag det och jag vet inte varför jag inte började ha det direkt här. Men hur som helst. Nu är det möjligt att söka både på kategorier och månadsvis. Det är bara att gå in på widgets till höger och sedan scrolla ner. Lätt som en plätt. Eller? Hojta om det inte funkar.

Här kommer ett gäng bilder för att göra detta inlägg mer tilltalande 🙂
20170606-IMG_7258 20170722-IMG_8648
Sjötorp i augusti
20130907-IMG_0382
IMG_2804

LITE VILSEN

Jag försöker hitta det där klassiska skolstarts-pirret som brukar komma på hösten men det verkar ha lite svårt att infinna sig. Mitt Hemnet-knarkande har lett till att vi nu på allvar tittar på att flytta till Kungsbacka. Kanske inte just till det huset vi kollade på i söndags, men något som kanske inte är så annorlunda mot det. Och sådan saker tenderar ju att ställa allting på sin spets. Vi börjar rannsaka oss själva och utöver att fundera kring om vi skulle vara villiga att lägga ett bud, tänker vi också på hela vår framtid. Alltså den där stora bilden av hur vi vill forma våra liv. Vilka stigar vill vi trampa på karriärsmässigt, hur snart tror vi att vi skulle kunna flytta utomlands en sväng, hur värderar vi närhet till familj och vänner osv osv. Det känns som att mitt huvud är en enda stor bikupa där jag har svårt att se varje enskilt bi (=tanke) för de är så många och de rör sig så snabbt i olika riktning.

Jag ifrågasätter hela min existens. (Nej, inte riktigt. Det där lät ju lite väl dramatiskt. Men jag ifrågasätter en hel del i alla fall.) Vi ifrågasätter vilka förutsättningar vi vill ge Aaron och Märtha. Vilka förutsättningar vi vill ge oss själva. Kan man säga så ens? Nä, förmodligen inte. Men, visst är det mycket att tänka på. Det lättaste hade förstås varit att överge alla tankar på att göra ett husbyte nu och istället avvakta lite. Kristoffer vill ju väldigt gärna arbeta klart med sin bro vilket betyder att vi är knutna till Göteborg till ungefär 2021. Naturligtvis går ju det att rucka på, men det är ändå någon form av grundpremiss vi utgår från. Men sedan är ju frågan. Vill vi vara kvar i Göteborgsområdet efter det? Kanske. Kanske inte.

Ah, well. Jag ska inte bombardera er med massa mer virriga tankar. Jag ville liksom bara lätta lite på locket. Tack för att ni lyssnade.
20170606-IMG_7297

SLUT PÅ SEMESTERN

God morgon kära läsare!
Är ni tillbaka efter semestern eller har ni lite ledighet kvar? Själv började jag smygjobba igår och idag börjar inskolningen för både Aaron och Märtha så jag och Kristoffer ska vara med på det. Semesterlunket ska snart städas bort och ersättas av pirr inför hösten. Vi har mycket kul att se fram emot.

Här är några saker som är på tapeten:

  • Vi har varit och tittat på hus i Kungsbacka. Ett 70-tals hus med alla klassiska problem som följer med ett 70-tals hus. Det har stor potential men priset är för högt med hänsyn till allt som måste fixas så vi får nog vänta till ett bättre objekt dyker upp.
  • Vi har haft en mäklare här för att göra en värdering av vårt hus. Kristoffer och han hade ett bra samtal och det känns otroligt värdefullt. Dock hade huset inte gått upp i samma takt som vi hoppades på vilket var lite synd.
  • Jag och Kristoffer har bokat en långweekend bara för oss två till Rom i oktober. Ingen av oss har varit där och det ska bli så jäkla häftigt att åka dit. Jag tänker mig att vi ska göra typ alla turistgrejer eftersom det är första gången där. Och så ska vi äta massor av god mat. Det är nästan det jag ser fram emot mest 🙂
  • Vi köpte en cykelvagn/löpvagn i somras och nu ser jag framför mig hur jag och Kristoffer inte bara ska lajva hurtiga familjen utan även bli den på riktigt. Ah Well. Drömma går ju.