EL TORCAL DE ANTEQUERA

Jag skrev ju att vi inte gjorde några större utflykter, men en av de få utflykterna som vi faktiskt genomförde innefattade en tur till El Torcal de Antequera. Det är ett naturreservat ungefär en timmes bilresa från Fuengirola. Vi var här för 3 år sedan också men då var det sådan kraftig dimma att vi inte riktigt såg någonting, än mindre vågade ge oss ut på någon av vandringslederna.

Men i år kände vi att det var dags att göra ett nytt försök.

Det är ganska stor skillnad på att ”vandra” med barn och att vandra med andra vuxna. Eller det kanske i och för sig bara handlar om mina barn när jag tänker efter. Min gudson Gustav verkar ju liksom kunna gå hur långt som helst (han är 3 år) vilket min lillebror hävdar beror på allt ”gräsklippande” han ägnar sig åt 🙂

Men tillbaka till mina barn. Märtha blir lack efter några meters promenad och vill bli buren. Aaron orkar lite längre men sedan börjar han också prata om att det är för varmt, han är törstig, han vill vara i skuggan, kan vi ha gått vilse etc etc. Trots vetskapen om detta bestämde vi oss på semestern att vi skulle försöka gå den enklare leden (bah! Enkel?!) när vi besökte El Torcal.
20180924-IMG_7897 20180924-IMG_7917
20180924-IMG_2299
El Torcal de Antequerra är alltså ett naturreservat i bergskedjan Sierra del Torcal som ligger söder om staden Antequera. Det är ett område som är känt för sina ovanliga landsformer och som har ett av de mest imponerande karstlandskapen i Europa (enligt wikipedia). Högsta punkten, Camorro de las Siete Mesas ligger på 1 336 m.ö.h. Förutom den spännande geologin ska det också finnas många intressant djur och växter. Aaron såg fram emot att få se getter (Iberisk stenbock) men tyvärr såg vi bara spår av dem. (Något han pratade om resten av dagen. ”Jag tyckte det var tråkigt att vi inte såg några getter” …)
20180924-IMG_7907
20180924-IMG_7899 20180924-IMG_7906
Kristoffers mamma, som har lite problem att gå insåg snabbt att det här inte var något för henne, men jag, Kristoffer, Kristoffers pappa, Aaron och Märtha gav oss ut på den 1,5 km långa vandringsleden som var markerad som enkel i guideboken. Den var inte enkel. När jag och Kristoffer har gått enklare vandringleder i USA har dessa mer eller mindre varit handikappanpassade. Denna var långt ifrån handikappanpassad. Det var trångt och brant och sylvassa buskar utanför stigen. Det slutade med att vi fick turas om att bära barnen ganska stora delar av sträckan.
20180924-IMG_7918
20180924-IMG_2311
Ändå måste jag säga att ett besök till El Torcal verkligen är häftigt och något jag kan rekommendera – om man har lite äldre eller mer vandringsvana barn i alla fall. För landskapet där är otroligt häftigt. Det är en geolog eller geoteknikers dröm och utsikten är strålande.
20180924-IMG_7925 20180924-IMG_7932
Och ja. Det var väl egentligen bara det jag ville säga. Har ni vägarna förbi El Torcal. Åk dit.
20180924-IMG_7910
Glad fredag!

Annonser

KORT OM SEMESTERN

Hola!
Är tillbaka i Sverige nu. Det kanske ni hade listat ut. Hade tänkt blogga en massa under semestern men fick inte riktigt till tiden. Och så blev jag nojig över att jag lämnade ut för mycket av mig själv och mitt privatliv på nätet. Och sedan tänkte jag köra ett uppsamlingsheat när jag kom hem men då pratade Aaron om döden och då kunde jag inte låta bli att skriva om det. Och så blev det en konstig övergång. Och så kände jag att jag var tvungen att förklara mig. Och. Ja.

Nog med bortförklaringar. Här kommer lite om semestern i korthet.
20180926-IMG_8049 20180926-IMG_8031
20180924-IMG_7925 Vi är hemma nu efter 10 fantastiska dagar i Spanien med svärföräldrarna (som har en lägenhet med gigantisk takterrass I Fuengirola). Vi har ägnat nästan hela semestern åt att sola och bada. Gjort några enstaka utflykter men i stort sett så gjorde vi så lite som möjligt. Bara tog det väldigt lugnt. Och det var perfekt för oss. 20180922-IMG_7821
20180921-IMG_7702 En av de sakerna som kännetecknade semestern var att jag och Kristoffer och Ivar var ute och sprang tillsammans på morgonen innan det hunnit bli för varmt. Vi sprang längs med stranden och i bergen och det var helt fantastiskt. Efteråt tog vi morgondopp i poolen tillsammans med barnen. Oh lord. Här snackar vi livskvalitet deluxe! Är så sjukt nöjd över mig själv. Vi sprang 7 av 10 möjliga dagar vilket jag personligen anser vara ett mycket bra track-record. 20180921-IMG_2279
20180926-IMG_8048 Det andra stora som hände under semestern var att Aaron lärde sig simma. Först klarade han att simma under vattnet. Sedan lärde han sig att simma under vattnet, komma upp för att andas för att därefter fortsätta under vattnet. Och slutligen lärde han sig att simma helt över ytan. Visst, hans teknik behöver förfinas. Men han kan! Det är så sjukt häftigt att få vara med om det. Och han var så makalöst stolt över sig själv. 20180923-IMG_7838
20180922-IMG_7812
Känner att jag borde skriva något om Märtha. Men helt ärligt så fick hon nog inte alls lika mycket uppmärksamhet som Aaron fick i vattnet. Hennes nöjen bestod i stället i att göra sandslott, förfölja den svartvita katten som bodde jämte poolen och skrika högt av skräckblandad förtjusning åt medelhavets vågor. Lilla skruttan. Ska försöka kompensera för henne genom att signa upp på massa plask-och-lek aktiviteter här hemma.
20180922-IMG_7749 20180923-IMG_7866
20180923-IMG_7885

LÖRDAGEN DEN 21 OKTOBER

Sista heldagen i Rom var lördagen. Dagen därpå skulle vi gå upp okristligt tidigt för att åka med planet 06.55 tillbaka till Götelaborg.

Lördagen bestämde vi oss för att gå upp tidigt och komma ut till lite olika monument innan resten av turisterna vaknat. Efter att ha bockat av ett gäng tog vi oss vidare upp till Villa Borgheses trädgårdar där jag hade hoppats på en fin utsikt över staden. Visste dock inte vart vi skulle gå så vi gick helt enkelt mest omkring och spanade in den delen av stan. Sedan sprang vi på ett otroligt mysigt litet café med fokus på torkad frukt där vi åt vår frukost i lugn och ro.

Rom2017-142

Rom2017-145
Rom2017-147 Rom2017-148
Rom2017-152 Rom2017-155
Rom2017-161 Rom2017-166
Rom2017-169

Resten av dagen ägnades helt enkelt åt att promenera omkring, äta god mat och längta hem lite (mycket!) till barnen. Tack och lov att vi fick en smidig hemresa med tider och anslutningar som bara klaffade. Tacksam när sådant händer.

FREDAGEN DEN 20 OKTOBER

Och så tillbaka till Rom

Fredagen vaknade vi upp med vetskapen om att vi nu bara kunde invänta att köparna skrev på kontraktet och att Johan (som fått fullmakt) skulle skriva på. Sedan skulle vi inte behöva tänka mer på det. Galet.

Anyways. Dagen började tidigt eftersom vi skulle hinna med en morgontur till Vaticanmuseerna, Sixtinska kapellet och St Peterskyrkan. Vi lyckades hitta en klassisk Italiensk bar där lokalinvånarna drack sin shot espresso på stående fot vid disken. Vi vågade dock inte utmana tiden utan valde kaffet och mackorna to go, vilket (om inte språket redan gjort det) avslöjade oss som de turister vi var.

Vår guide kändes konstnärig (säkert ett ord, eller hur?) med scarf runt halsen och en liksom ovilja att behöva hålla upp den lilla pinnen med flaggan på så att ingen i hans grupp skulle komma bort. Under kommande tre timmar blev vi stoppade med så mycket information att det liksom rann över. Det fanns så vansinnigt mycket att titta på och storheten och överflödet i allt gjorde att många saker var svårt att ta in. Återigen bländades vi av ingenjörskonsten. Och konsten. Och arkitekturen. Mosaikerna i St Peterskyrkan var ofattbara. Tanken på att Michelangelo och alla andra konstnärer och skulptörer lyckats med sin konst kändes verkligen som ett konststycke i sig.
Rom2017-84 Rom2017-90
Rom2017-91 Rom2017-113

Rom2017-114
Alltså ser ni mosaiken? Helt galet. Varje bit är ungefär lika stor som en nagel. Tänk. Där har någon suttit och valt ut bitarna så att färgerna ska bli rätt. Vilket galet jobb.

Rom2017-119
Efter turen var vi ganska matta. Och hungriga och begav oss iväg till ett ställe som blivit högt raitat av TrippAdvisor men som inte var något speciellt. Efter maten gick vi tillbaka till hotellet och pausade lite innan vi begav oss iväg igen. Den här gången i riktning mot Viktor Emanuel-monumentet (eller bröllopstårtan som den lite elakt kallas, berättade vår Collosseum-guide). Lite over the top tyckte nog vi också, precis som lokalbefolkningen. Och himla onödigt med eld när det är 25+ ute 🙂
Rom2017-121 Rom2017-122
Rom2017-124 Rom2017-125
Rom2017-129

Vi gick vidare och hittade en servering som jag glömt namnet på, där vi beställde buffelmozzarella, parmaskinka och varsit glas bubbel för att fira försäljningen av huset. Tillbaka till hotellet och sedan ut igen för att äta en tidig middag ute. Beställde en fantastiskt god bricka med salami och ostar. Och sedan var den dagen slut.

Rom2017-132
Rom2017-133 Rom2017-134
Rom2017-136

TORSDAGEN DEN 19 OKTOBER

Efter onsdag kommer torsdag. Även i den Eviga Staden. Vi startade dagen ganska sent med att ta klivet över bron till ett litet trevligt café (Café Mus) för frukost. När vi bokade hotellet tyckte vi nämligen att deras frukost såg så tafflig ut så vi bestämde att vi hellre ville gå ut och äta. Bra val kände vi direkt när vi serverades smaskig mat och riktigt bra kaffe (överallt).

Vi promenerade till Pantheon eftersom det hade varit så mycket folk där dagen innan. Men nu på förmiddagen var det fortfarande ganska lugnt. Vi häpnade över dåtidens fantastiska ingenjörer och kunde inte riktigt ta in det faktum att Pantheon och så många andra byggnader i Rom uppfördes för omkring 2000 år sedan. Det känns så märkligt att tänka på hur de levde på den tiden och vad som har förändrats.
Rom2017-17 Rom2017-23
Rom2017-27

Rom2017-25
Mina ögon rann hela morgonen så det är därför jag ser så gråtmild ut. Visserligen var det häftigt inne i Pantheon. Men inte så häftigt att jag började gråta.

På eftermiddagen gick vi på vår första guidade tur som var en 3,5h vandring genom Colosseum, Palatinen och Forum Romanum. Vår guide var en positiv och frispråkig Italienare och det kändes som väl investerade pengar. Över lag skulle jag säga att det är värt pengarna att boka en guidad tur bara för att du då kommer förbi de ändlösa köerna. (Pantheon, är det inget inträde till)

Rom2017-33
Så här pepp var jag mest hela tiden

Jag skulle vilja återge allt i detalj men det är omöjligt. Istället väljer mitt selektiva minne ut saker som det otroliga i att en dörr som är tvåtusenår gammal fått stå kvar tack vara att byggnaden den är på gjordes till en kyrka av någon påve. Kristendomen har verkligen skapat mycket lidande för otaliga människor i världen, men jag känner ändå sådan otrolig tacksamhet över att kyrkan räddat en uppsjö historiska byggnader som annars skulle blivit plundrade och kanske fallit i glömska. När jag såg Colosseum trodde jag t.ex. att de många hålen var från krigstider men det visade sig att det framförallt var för att folk tände eldar under armeringen och smälte ner den till det de ville ha. Kanske delvis på grund av det klarade den inte jordbävningen lika bra? Men tack vare att en påve kom och bestämde att Colosseum skulle bli en kyrka så sparades ändå en del.
Rom2017-56
Rom2017-62 Rom2017-67
Rom2017-70 Rom2017-71
Rom2017-76 Colosseums mäktighet var lätt att ta till sig. Däremot var det lite svårare med Palatinen och Forum Romanum. De båda sistnämnda kanske för att de helt enkelt inte är lika kända. Jag skulle våga gissa på att ALLA har hört talas om Colosseum. Palatinen och Forum Romanum hade i alla fall jag lite sämre koll på så jag gissar att jag inte är den enda. (Please låt mig inte vara den enda…) Rom2017-81
Efter turen var vi trötta i fötterna och hade tänkt ta bussen hem, men eftersom den var full bestämde vi oss dock för att gå hem. Tog ju ändå inte mer än 20-30 minuter. Vi pausade på hotellet och gick sedan ut för att äta japansk mat på Tora. Och så pratade vi lite mer med Mäklaren vilket betydde att vi hade SÅLT HUSET I ALAFORS innan vi gått och lagt oss för kvällen. Galet är bara förnamnet.

ONSDAGEN DEN 18 OKTOBER

Okej, nu kör vi på med lite Rom-dagbok. I kronologisk ordning förstås. Någon måtta får det ju ändå vara på tokigheterna.

I alla fall. Vi börjar med onsdagen.

Vi gick upp kring 6-snåret och plockade undan det vi kunde inför husvisningen och vinkade hej då till barnen och mamma, som kom upp kvällen innan för att kunna ta med Aaron och Märtha till Fägrilt. Hade en otroligt smidig resa ner till Rom. Tänk vad mycket enklare allt känns när det inte är något baggage som behöver checkas in. Och när alla biljetter finns i mobilen sedan. Ah, I love it!

Väl framme möttes vi av strålande sol och varma 20+ grader. Jag insåg att jag glömt mina solglasögon. Jobbigare problem kan man ha 🙂

Efter en galen taxiresa (smala vägar och sisådär trafiksäker bilkörning) som vi fram till hotellet som låg i ett vanligt trapphus (så det kändes nästan som vi skulle besöka någon som bodde där). Vi bytte kläder och gick ut för att ta våra första steg på Roms gator och äta lunch.

Det som slog oss direkt var hur nära allting låg. Pantheon, Fontana di Treve och Spanska trappan barna några minuter från varandra och en knappt stenkast från hotellet. Vi bodde nära Pizza Navona och gick fel otaliga gånger i de små gränderna eftersom telefonerna inte riktigt hängde med i svängarna. Men det gjorde inte så mycket för det betydde en ”omväg” på max 50m och en massa nya härliga intryck.

Rom2017-9 Rom2017-2
Rom2017-7
Rom2017-10 Rom2017-12

p.s vi pratade med vår Mäklare om att några ville komma på förhandsvisning och bestämde att de kunde komma dagen därpå. Hade bestämt oss innan vi åkte att försöka koppla bort allt vad husförsäljningen hette men det är klart att det inte riktigt gick 🙂 d.s